Kultur & underhållning
Silent retreat – bra eller skit?
Medan vi andra har legat på stranden med en drink i ena handen och mobilen i den andra har Amanda varit på ett s.k. silent retreat och fördjupat sig i konsten att göra ingenting. Vi passade på att ställa några frågor till Amanda.
“I am so busy doing nothing… that the idea of doing anything – which as you know, always leads to something – cuts into the nothing and then forces me to have to drop everything.”
Jerry Seinfeld
Du har bott i Marocko och så väljer du att leva ut dina spirituella sidor utanför Mjölby av alla ställen, berätta.
– Det är en 10-dagars kurs inne i Östgötska skogen där man lär sig en speciell meditationsmetod. För att kunna gå djupt in i sig själv så krävs total tystnad och noll interaktion med andra människor eller omvärlden. Det betyder att man inte får prata, läsa, skriva, lyssna på musik och man ska även undvika ögonkontakt under hela kursen. Det var något av det tuffaste jag gjort i hela mitt liv! Fick dessutom inte en blink av Mjölby.
Vad saknade du mest under de här tio dagarna?
– Innan jag gick in trodde jag att det jobbigaste skulle vara maten. Man äter väldigt lite och väldigt nyttigt (och det är jag inte van vid haha!). Efter lunchen som slutar 11.30 så får man bara lite frukt och te vid 17-tiden och det är det sista man äter innan läggdags. Men maten var verkligen det minsta problemet. Vällagad och god och man gör inte av med så mycket energi när man mediterar 10 timmar om dagen. Det som var mest påfrestande för mig var dels att vara runt omkring folk absolut hela tiden. Det fanns ingen stans man kunde smita iväg och vara ensam. Och sedan insåg jag också hur otroligt dålig jag är på att ha det tråkigt. Ingen telefon att sträcka sig mot, ingen dagbok att skriva upp alla idéer som sprudlade, ingen att dela sina tankar med. Det var bara jag. Det var otroligt svårt och jag ville åka hem varje dag.
Kände du att du kunde gå all in?
– Nej, som newbie var det svårt att koncentrera sig under så många timmar, tankarna svävade iväg jämt och ständigt. Men det berodde också lite på dagsformen, vissa dagar var lättare och andra svårare. Många kursdeltagare var där för andra och tredje gången och dom berättade efteråt att första gången är alltid svårast. Det handlar väl också om ovissheten, men kan aldrig förbereda sig på hur det ska bli. Det är otroligt surrealistiskt.
Var det mest nyfikenhet eller en upplevd informationsstress som gjorde att du valde att ägna en stor del av sommaren åt att göra ingenting?
– Det har varit på min bucket list i några år. Har vänner och bekanta som gjort det och beskrivit det som “life changing” och då blir man ju lite nyfiken. Jag gjorde det som ett experiment för att lära känna mig själv bättre. Sen är tanken att man ska hålla upp meditationen även i vardagen morgon och kväll, men vi får se hur det går med det!
13 augusti
